I vår tid så handlar mycket om att sticka ut, eller snarare om att våga sticka ut. De flesta av oss söker trygghet och det innebär att vi gärna väljer det säkra framför det osäkra och att vi därmed väljer kläder, skor, smycken efter hur våra kompisar gör sina val. Vidare så inreder vi likadant och de flesta av oss väljer den beiga soffa som alla andra har – trots att den soffan i röd färg kanske egentligen tilltalar oss mer.

Varför? Jo, för att det är svårt att ta steget mot en egen stil och en egen personlighet. Men om man gör det – ja, då blir man också belöna på flertalet olika sätt. Dels så lägger folk märke till en (något som definitivt ska anses som bra i dessa tider så alla pratar om varumärken…), dels så blir man också lyckligare – genom att man vågat förändra något man länge velat – och dels så får man på köpet också lite roligare i vardagen

Det vi tänkte titta lite närmare på här är en förändring som är enkel att göra och där vi utgår från smycken. Generellt sätt så använder vi oss i vardagen av smycken för att piffa upp, för att höja effekten av vår klädsel och för att sticka ut lite. Smycken – oavsett om det handlar om en guld- eller silverlänk, en vigselring, en klocka (jo, vi räknar en sådan dit) örhängen eller ett halsband – använder vi – och har alltid gjort – för att bli lite vackrare.

Frågan blir då relativt enkel och rak på sak: varför köper alla likadana smycken? Det vi menar är följande; köper man handgjorda smycken så får man en större effekt och kan ta ut svängarna lite mer – utan att det för den sakens skull behöver kännas fånigt eller pinsamt. Skillnaden mellan ”vanliga” smycken och handgjorda sådana är att de senare tillverkas i mindre upplagor och att själva tillverkningen även den blir unik så tillvida att inget smycke blir det andra lik.

Visst; man utgår från samma mall – det är sant; men det ligger en person bakom hela processen och därmed så spelar den mänskliga faktorn en stor roll. Ett örhänge kan få en liten skavank, en guldring kan få ett märke efter lödningen och ett handband kanske inte blir rakt igenom jämnt och lent.

Personlighet, lekfullhet, yrkeskunskap och – framförallt – kärlek är det man får om man använder sig av handgjorda smycken och om man genom dessa accessoarer söker en lite mer unik plats i sin omgivning.

Det finns dock några ord som separerar handgjorda smycken från smycken tillverkade enligt, så att säga, löpande band. Vi radar upp dessa nedan samt ger en förklaring om hur vi tänker:

* Skötsel. Att sköta om smycken är viktigt oavsett; regelbunden rengöring, reparationer vid behov (och hos rätt guldsmed) samt försiktighet vid användning. Även förvaring är extremt viktig att se till att den finns och att den är säker. Med handgjorda smycken så gäller dessa punkter; men man måste ta dem på ett ännu större allvar.

* Priset. Du kommer förmodligen att få betala lite extra för ett handgjort smycke och detta då det de facto ligger extremt många arbetstimmar bakom, att det är tillverkat av exklusivare material – i de flesta fall – samt att du köper något unikt som ingen annan har.

* Vem har gjort smycket? Som inom alla andra branscher så handlar det om skicklighet och alla guldsmeder håller inte lika god klass. Det kan avspegla sig i hållbarhet, i uteseende och i huruvida smycket i fråga går att laga eller inte. Vill du köpa ett unikt, handgjort smycke så bör du också kolla lite kring vem som tillverkat det och hur dennes yrkeshistorik ser ut. Annars finns en risk i att du slänger pengarna i sjön.

* Förvaring. I den första punkten så berörde vi ämnet, men vi anser att just förvaring är något som bör tas på ett stort allvar. Kort och gott: investera i ett bra – säkert och snyggt – smyckeskrin och se till att alla dina smycken inte tar skada av att ligga mot varandra, att de försvinner i någon byrålåda och att de är tillgängliga den dag du vill använda dem. Och: se till att verkligen använda dina smycken. De är inte till för enbart fester – de finns för att förvandla vardagen till en fest. Ett handgjort smycke som används dagligen får patina och blir väldigt mycket snyggare. Nämnde vi unicitet?